Nu har flyttlasset gått ner till Linköping och mitt korridorrum i bostadsområdet Irrblosset. Jag och pappa packade bilen full igår söndag för att rulla ner till släktingar i Norrköpingstrakten under dagen. I morse åkte vi ganska tidigt för att ha mycket tid till att packa upp samt handla det jag behövde komplettera med på IKEA. Allt gick ganska bra förutom att en anteckningstavla i glas som jag köpt ramlade i asfalten då vi öppnade bagageluckan efter annan handling och gick i kras. Inte världens dyraste grej, men känns lite surt. Annars har dagen varit väldigt bra. Kusin Linnea kom förbi när vi höll på att packa upp och hade med sig snabbkaffe, bananer, samt några kakor. Efter vi handlat klart och stökat lite åkte vi sedan hem till Linnea där Johanna (hennes lillasyster och logiskt nog också min kusin) redan var. Johanna ska börja samma program som mig, fast med fransk inriktning, så det blir roligt att följas åt de närmsta 5 åren. Linnea tog oss senare på kvällen med på en cykeltur runt campus som avslutades i Johannas lägenhet alldeles i närheten. Där satt vi och umgicks ett par timmar innan jag och Linnea vände hemåt då det började skymma. Jag bor verkligen hur bra som helst tycker jag. Korridoren i sig är väldigt stor, med väldigt generösa allmänna utrymmet, och mitt rum är stort och luftigt. Just nu är allt en stor röra med grejer överallt, men jag tänkte röja lite ikväll och göra klart i morgon. Jag ska också gå på stan för att inhandla diverse kontorsmateriel och finskor, vilket jag glömde hemma i Sundsvall, men ändå tänkt köpa nya (och snyggare) så det är inget jag sörjer över, förutom de hundralappar det kommer kosta.
Det känns lite konstigt att slutligen flyttat hemifrån på riktigt så att säga. Oron för skolan börjar komma så smått också. Eller, jag vill inte kalla det orolig, för riktigt orolig är jag inte. Hade jag inte trott att jag klarade av programmet hade jag inte valt det. Det är mer grejen att jag inte vet exakt vad jag har att vänta mig, och därför kan jag inte förbereda mig totalt, som den planeringsmänniska jag är. Ser dock väldigt mycket fram emot att börja träffa nytt folk som ung vuxen istället för ungdom, då ens självständighet är ganska påtaglig nu. Något som är väldigt skönt är att ha kusiner samt andra kompisar nära. Tänk vad konstigt det hade varit när pappa åkte om jag hade varit helt själv. Det hade inte varit lika roligt.
Jaja, nu ska jag börja röja upp lite i min röra så det inte blir lika mycket att göra i morgon. Jag kan ju iallafall börja med att få bort allt från sängen så att jag kan gå och lägga mig någon gång :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar